Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En matgumma. Minnen från skånska slättbygden af Henrik Wranér. Med 2:ne silhouetter af Ernst Ljungh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under flera år helsade jag på hos mor Svenborg
hvar gång jag var hemma; alltid var hon lika trind.
Det såg ut som om hon tillhört dessa menniskor, som
bli yngre med åren. Och alltid var hon lika ifrig att
bjuda på något godt, alltid lika barnsligt glad, då
hennes anrättningar smakade gästen, alltid lika flink att
skicka en bit hem till syskonen.
Så kom jag till min födelsebygd en sommar. Då
var gumman Sv enborg sängliggande. Man fruktade det
värsta.
“Men du får ändå titta bort till henne ett slag,“
sade min mor till mig. “Jag måste lofva henne, att
du skulle komma.“
Och jag gick dit, dyster i hogen. Jag hade lärt
att värdera gumman — och det ej blott för det
präktiga sofvel, hon så ofta hade sänd t till den fattige
studenten i Lund, utan isynnerhet för all den
vänlighet, hon visat mina fattiga syskon.
Dukar voro hängda för fönstren, på det ljuset ej
skulle skära den sjuka i Ögonen. Hon var lika rund,
men hennes hy var blek, och hennes fylliga armar sågo
ut som vax i den egendomliga belysningen.
“Hva det var snällt, att han ville se om mig en
gång ännu!“ sade hon, och hennes anlete strålade.
“Ingeborg! gack genast och ställ om lite middag; kom,
så skall jag säga dig, hvad du eka ta. Prat!“ afbröt
hon mig, “inte är det något besvär! Inte ska han sitta
här och svälta, då han har gått hit för att helsa på ett
gammalt käringaskrälle!“
Och dottern fick utförliga föreskrifter.
“Ja, nu är det nog sista gången vi talas vid här i
verlden; nu har jag nog ätit min meste mat. Och inte
har jag mycket att gå här och stampa efter: töserna ha
blifvit bra gifta, och jag tycker, det är liksom jag började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
