Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Valkiakoski pappersbruk. En dikt af Carl Snoilsky. Med en teckning af Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 CARL SNOILSKY.
Och utaf en som sjelf sig döden gett
Det mörka stänk, som kanske än man spårar.
Den fläcken skall försvinna, också den,
Och smutsigt grått på nytt i hvitt sig byta;
Dock vilja skuggor ängsligt gå igen
På pappersarkets glatta, jemna yta.
Re’n lagdt i staplar, papperet begär
Det bläck, som utur tusen pennor dryper,
Och väntar denna svarta jättehär
Af götiska, latinska, ryska typer.
Hur språken eljest skifta på vår jord,
I dyster enighet de dock förklara
Att lidandet är lifvets botten-ord
Och allt det andra flyktigt bländverk bara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
