Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två skådespelarveteraner. Tecknade med bläck och penna af Frans Hedberg. Med porträtt i ljustryck (titelplansch) af Fredrik Deland och Knut Almlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Mindre teatern uppträdde Knut Almlöf 1862 i
den roliga lilla komedien “Ran är inte svartsjuk16, der
han af den gamle hederlige, en smula fåfänge och
lätttrogne onkeln gjorde en den dråpligaste figur, på en
gång så hjertevarm och godmodig, så älskvärdt narraktig
och så gräsligt rädd för det förmenta giftets verkningar,
att den lilla bagatellen genom hans utmärkta spel blef
ett stående repertoarstycke. Det var här som han också,
på våren 1863 skapade Fromonts roll i Fregattkaptenen,
hvilket stycke genom honom blifvit så att säga fastvuxet
vid vår första dramatiska scen. Man kan väl också
svårligen tänka sig eller få se en präktigare markis och
snushandlare än den han framställer. På samma gång
en hedersman och en stackare, med ett barns hjerta och
en gammal goddagspilts glada lynne, ända till
ytterlighet kujonerad af sin barska Opportune, feg och rädd
som en hare när det gäller storm, krutdurkar, strid och
faror, men modig som ett gammalt lejon, när det gäller
hedern och sanningen, dålig sjöman, men i själ och
hjerta bättre ädling än mången afsigkommen adelsman
som aldrig stått innanför disken i en tobaksbod, har Knut
Almlöf i denna rol gifvit oss på samma gång den mest
genomkomiske gamle krutgubbe och den bästa menniska.
Och hvilka karaktärsroller han dessutom skapat i
komedien och lustspelet! Man behöfver bara räkna upp
dem, för att genast i minnet återse dessa karaktäristiska
gestalter åt hvilka man så ofta skrattat, mången gång
kanske med en tår i ögonvrån! Man har sett dem ute
i det verkliga lifvet, alla dessa hans olikartade figurer,
hans Perrichon, hans Onkel Sam, hans Knifving, hans
Daniel Hejre och hans oöfverträfflige Eerr Poirier. Eller
när han riktigt ville slå gäcken lös, ty Knut Almlöf
har det modet att kunna göra detta, när det behöfs,
hvilken Jupiter skapade han icke i Orfeus i Underjorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
