Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halta-Stina. Allmogeberättelse af August Bondeson. Med 2:ne teckningar af Viktor Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nilla och snurrade på med spinnrocken lika dugtigt
som förut. “Fast eljes så blir jag alltid så underlig
till sinnes, bara jag tänker på Halta-Stina. Ja, Jesses!
— Hon hade ett sådant gladt lag1 och var så god, så
— ja! — Jag har aldrig kunnat riktigt begripa,
hvarför vår herre skall låta de goda gå igenom så många
bedrÖfvelser och svårigheter här på jorden. Det är för
att pröfva dera, det vet jag; men jag tycker ändå, att
det är bra hårdt. — Men I skullen sett Halta-Stina på
den tiden, hon var ung och glad, när hon stod på ett
ben derinne i Haga-Stugan och slog gapen i vädret och
grinade2, så tårarna trillade som stora ärter nerför
käkarna. Hon kunde grina åt det minsta ord. Och när
hon grinade, så voro alla andra tvungna till att grina
med, det stod inte till att låta bli. Och Jesses, så god,
hon var! Ja, hon kunde gett bort sitt sista lintyg. —
Ja, det är inte för mycket sagdt. “
Mor Mlla slutade nu upp med spinnandet och drog
sin gamle halraflätade stol närmare flickorna, som sutto
framme på sidobänken.
“Se, Halta-Stina var halt ifrån barndomen. Hon blef
förderfvad, innan hon kunde gå. För hon hade en bror,
som hette Kristoffer, och han skulle se till henne, medan
husens folk voro ute i skörden, och då lät han
ungakräket ramla ner ifrån bordet. Och då knäckte hon
sin venstra höft och fick värk, så benet på den sidan
växte krokigt och blef ett helt kvarter stacketare än
det andra.
Men det var hon van vid ifrån begynnelsen, så
det gaf hon sig aldrig för. Yärre var la det, att Kristoffer
dref både henne och den gamle faren ifrån deras hem.
Kristoffer fick, förstår sig, öfverta den lilla gård sparten
1 lag, sätt; 2 grinade, skrattade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
