Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halta-Stina. Allmogeberättelse af August Bondeson. Med 2:ne teckningar af Viktor Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne skrika, det kunde då inte Halta-Stina för sin död.
Då fick det hellre gå med allting annat, hur det ville. För
hvar dag blef hon allt kärare och kärare i den lilla. Det
kändes rent, som om det hade varit hennes eget barn,
nu sen modern var död. Vår herre hade ju riktigt
lagt det lilla kräket i hennes armar. Och han skulle
nog sörja för både henne och barnet. Fast eljes såg
det nog mörkt ut, hon fick aldrig tid till att förtjena
nånting med sina händer, utom den lilla stunden, som
Lisebet sof, och då måste hon ändå sitta och vagga,
för inte nändes hon att låta Lisebettan sofva o vaggad.
Och så skulle hon ständigt ha vällingapannan i ordning,
för det första Lisebet luckte upp sina ögon, så var det
till att mätta henne med välling, den lille magen skulle
ständigt stå som en trumma. — Fram hvad det led
så fick hon då fattighjelp af socknen för dägans räkning.
Fast den förslog la inte långt, för se, Halta-Stina ville
ha dägungen så fin så, hon kunde aldrig kluta ut henne
grant nog.
Men hur det var, så hasade tiden af. Och en
hörde aldrig, att det gick någon nöd på dem der i
Hagahyttan. Men så stucko la också gårdbom orerna till
Stina mer än en godbit, för hon hjelpte dem med litet
smått, med bötning1 och sådant. Och fram hvad det
led, så togo alla sig för att vara goda mot henne, för
de tyckte allt, det var snällt, att hon var så ömsint
mot den lilla far- och morlösa. Likasom hon skulle
kunnat vara annat! Jesses, hon var då så kär i denne
ungen, så hon talte aldrig om nånting annat än
Lisebet och Lisebet.
Så växte den lilla Lisebet upp. Och Halta-Stina
gaf sig ingen lefvande ro, innan hon hade fått lärt
1 bötning, lagning af hläder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
