- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1887 /
70

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalle Granberg. En studie af Georg Nordensvan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att se lifvet från någon dyster sida, alltid i sitt esse,
när han befann sig bland bröder kring ett bord med
“supamat“, när han fick sjunga Bellman och lustiga
historier gingo laget rundt.

Men när han satt hemma om kvällarna och vred
sig under svårigheten att finna på någon ny
inkomstkälla, satt långt in på natten med sina böcker
uppslagna och stirrade på långa kalkyler, hetsande upp sig
med beräkningar, som aldrig leinnade något resultat i
klingande mynt, då kunde det ibland komma för honom
att han ärft ej allenast gubben Alms dotter utan äfven
hans ständiga otur.

Men skräp samma! Knogom så länge det går!
Mia fick lof att ha det bra. Stackarn, hon behöfde
ersättning för hvad hon slitit. Kalle visste mer än väl
hurudan ungdom hon hade att minnas, och han
förundrade sig ej öfver att hon var trött och utsläpad i
förtid. Var det hennes fel att hennes kapital af lifskraft
tidigt gått åt?

Mia hade verkligen förändrat sig betydligt. Hon
var trög och ohågad att slita för lifvets uppehälle dag
ut och dag in. Nu var hon också gift, och hennes
man fann det ju vara sin högsta fröjd att arbeta för
henne.

Ett tungt och buttert lynne hade hon fått. Det
sträfva i hennes sätt kunde ej längre få namn af
inåtvändhet, som när hon var ung, och var alls inte
älsk-värdt som då. Hon var krasslig och pjunkig, hade
något i bröstet och gick i ständig ångest för att de
skulle bli utfattiga.

Hon visste sedan gammalt hvad det ville säga att for
hvarje slant som gafs ut tänka, att den så väl skulle ha
behöfts till annat. Hon visste hvad det betydde att lefva
för dagen, att för hvarje dag ha en sämre i perspektiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1887/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free