Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om öfverdrifternas nödvändighet i konsten (med tanke på målarkonsten) af Richard Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drift kanske icke alltid i och för sig, men öfverdrift
alltid så till vida, att konstnären, som i allo blindt ledes
af sina personliga sympatier, ständigt framhäfver vissa
drag i naturen som tilltala honom personligen; deremot
försummar en mängd andra, så att tingens ordning på
det viset aldrig blir fullt densamma i konstverket som
i naturen. Konstnären ser medvetet eller omedvetet
alltid på naturen med partiskhet. Endast ett mycket
fullständigt objektiv skall kunna ge full rättvisa åt allt
i naturen, och i sin framställning ge alla naturens drag
på håret samma förhållande sinsemellan, som de
innehade i den oordnade, oreflekterade naturen. När
målarens eller skaldens subjektiva åskådning riktas på
tingen blir en sådan vetenskaplig rättvisa en omöjlighet.
— All konsts, all poesis lif döljes i den subjektiva
åskådningen med dess naturenliga egendomligheter och
öfverdrifter. Den objektiva framställningen är konstens
raka motsats, förnekelsen af den personliga känslan,
passionen, entusiasmen, inspirationen. “Entusiasmeras"
— “entusiasmera" är konstnärers och skalders första
lösen igenom alla tider. Kärleken hos dem är och
måste vara evig, endast föremålen vexla. Dör kärleken
och med den entusiasmen, så dör konsten. Det vill
varma känslor till, för att producera konst, likasom för
att förstå den. En sann konstnär kan aldrig, som en
kall vetenskapsman, slå sig ned framför en bit natur,
för att opartiskt dissekera den och derur ge oss en fix
analys af alla delars inbördes värde. Han ser, som
sagdt, långt ifrån allt i naturen med lika intresserade
ögon. Eör honom antager naturen alltid en bestämd
fysiognomi, en distinkt karaktär och han blundar
instinkt-messigt för hvarje drag i naturen, som skulle kunna
hindra denna karaktärs konstnärliga fullhet och
tydlighet. Deruti, ligger konstnärens egendomlighet, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
