Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratören och hans trolofvade. Episod, berättad af Emilie Flygare-Carlén. Med 5 teckningar af Viktor Andrén - 2. Ungdomsvännerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvart resa upp till Stockholm? Men hvad har detta
för öfrigt att göra med onåden hos din fästmö? ... Se
här en varm handtryckning till lyckönskan ... Hurudan
flicka är hon?“
“En rik, vacker, älskvärd varelse och, himlen vare
lof, ingen blåstruinpa! Men hon har någon väninna,
som öfvar sig i den konsten. Döm sjelf. . .“ Albert
berättade nu förhållandet med anmälan och lät vännen
läsa fästmöns biljett.
“M, detta var ledsamt!“ svarade den hjertlige,
deltagande mannen. “Och så kommer du icke till henne
i qväll . . . men som det icke mer tjenar att tala om,
så får jag nu göra dig en öppenhjertig fråga, hvilken,
Oaktadt din nyss visade lilla förlägenhet, ändå kan gå
lätt nog af stapeln, sedan jag vet att du är förlofvad.“
“Naturligtvis får du fråga hvad du behagar!“ Albert
gick tvärt öfver rummet till byrån och började draga
ut och in lådorna.
“Nej, käraste bror, du får icke ha några bestyr
för dig, medan du svarar — det är en vigtig fråga...
Säg mig på tro och heder, hvarfore det ej blef parti af
mellan dig och Hilma V. . . .? Du var ursinnigt
förälskad i henne — det kunde hvar menniska se, och
jag tror tyvärr att hon också var fästad vid dig.“
“Det hoppas jag,“ svarade Albert, “icke var
särdeles allvarsamt. Men jag vill ej neka för min egen
känsla, då du säkert icke utan afsigt berör ett ämne,
som ännu icke kan vara mig fullt likgiltigt . .. Men
hvad kunde jag göra! Jag är en verldslig menniska,
som behöfver både äta och dricka, och du vet att
Hilmas föräldrar äro så genomfattiga, att de knappt nog
kunna draga sig fram med alla sina barn. Således, då
jag ej hade riktigt förklarat mig, och det hade jag
verkligen icke i rena ord, drog jag mig tillbaka.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>