Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratören och hans trolofvade. Episod, berättad af Emilie Flygare-Carlén. Med 5 teckningar af Viktor Andrén - Epilog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Epilog.
Mer än ett och tre fjerdedels år voro förflutna
sedan den morgon, då Albert afsände sista posten till
sin f. d. fästmö.
Mycket hade under denna tid tilldragit sig med
honom. Hans lefnadsställning inom litteraturen hade
blifvit mera fast, ty hans uppsatser, poemer, recensioner
och politiska bitar hade en långt friskare fläkt och voro
ofta pikant lekande ä la Orvar Odd, men der ämnet så
fordrade, voro hans produkter vida grundligare än
fordom: han hade sjelf börjat grundligare studier, än han
förr ansett nödigt, och hans själ lyftes af spänstigt mod
genom medvetandet att två förtjusande qvinnor, som
stått hans hjerta nära, följde hans framåtskridande icke
blott med deltagande, utan gladdes eller sörjde, alltsom
hans resurser höjdes eller sänktes.
Men var det endast hans sjelfkärlek som
smickrades häraf? Nej, långt derifrån. Sedan han läst Henriks
ofta ingående bref, innehållande beskrifningar öfver hans
husliga lycka och Hilmas fullkomligheter, blefvo hans
tankar på Elise och det frivilliga löfte, som han afgifvit,
att om två år uppsöka henne, allt varmare.
Han kände sig, i trots af framgången, gränslöst
ensam; och då efter första året julen stundade, var det
med feberaktig brådska han genomsökte alla möjliga
kalendrar, men signaturen E—e fans icke der. Han
suckade djupt efter hvarje fåfängt försök: Elise höll ord
och dröjde med att förnya sin litterära sysselsättning.
På hela detta förflutna år hade Albert ej sett henne,
men med deltagande hade han hört omtalas först faderns
död och husets sorgliga ställning, derefter Elise’s och
hennes mors flyttning långt bort på Söder, der den
unga flickan ingått som lärarinna i en privat skola.
Det var underligt — så tyckte Albert sjelf, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
