- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1888 /
46

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utomkring äktenskapet. Fragment af en roman af Anne-Charlotte Edgren-Leffler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

håret, som nu faller ned i rika massor kring ansigtet och
öfver ryggen.

“Ett sådant hår!“ utbrister Willi Janson, förtjust.
“Nej, hvad det är präktigt.“ Hon tar en tung lock i
sin hand och liksom väger den. “Men är det inte
fasligt besvärligt att ha det så långt? Jag hade sådant
förr också, men det fick stryka, för att jag skulle hinna
med och göra någon nytta i verlden/4

De båda flickorna se på hvarandra. Malins
allvarsamma, mörka, melankoliska ögon möta Willis käcka,
strålande, ljusblå. Och det meddelar sig till henne
liksom en välgörande friskhet och svalka vid denna blick.

“Fröken vet visst heller inte, hvad hufvudvärk eller
sådant vill säga?“

“Nej då — jag har inte tid, skall jag säga fröken.“
“Och inte hvad det vill säga att ha tråkigt heller?“
“Det har jag ännu mindre tid till.“

“Men — kanske inte tid till att ha riktigt roligt
heller?“

“Jo då,“ svarar Willi med ettbredt, strålande leende,
som visar hela de starka, skinande hvita tandraderna.
“Det har vi ändå alltid tid till. Ni kan inte tro hur
muntert vi kan ha oss kamrater emellan. Jag har för
resten alltid roligt — alltid. När jag pluggar eller
gymnasticerar eller hör på föreläsningar — ja, till och
med när jag umgås med skeletter — men det tycker
jag annars minst om.“

“Hvad jag afundas fröken att ha något att göra.“
“Ja — hur skulle man annars bära sig åt?“

“Det är inte alla, som är så lyckliga — man får
lefva ändå.“

“Det tror jag knappast, att man får — egentligen.“
“Hvad skall man då göra? Professorn talade också
om det, — det är lätt att säga — men hvad tror fröken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1888/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free