- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1888 /
119

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olycklig för sin skönhet. Humoresk af Ib. Med 3 teckningar af Viktor Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Tror ni, att kungen såg mig," frågade Aron helt
förskräckt, då han hunnit sansa sig efter den första
sinnesrörelsen.

"Nej, visst inte," lugnade honom kamraterna;
"kungen är ju så förskräckligt närsynt."

"Jaså, är han det?"

"Vet inte du det?"

Nu ville kamraterna ovilkorligen på utställningen
för att se kungen och prinsessan, som tydligen rest dit,
men det var omöjligt att öfvertala Aron att följa med
dem; slutligen gingo de utan honom.

Aron lade sig på soffan och började i sin ensamhet
reflektera öfver hvad som händt honom. Han var ju
dock man och skulle söka bära sitt öde, men han rördes,
när han tänkte på den arma unga prinsessan, i hvars
hjerta han ofrivilligt tändt kärlekens ömma låga; hans
ögon fuktades och han grät, grät af medlidande med
det unga hjerta, som en drakonisk lag förbjöd att till
make välja annat än en furste. Nu skulle prinsessan
förblifva ogift, ogift för hans skull, hon skulle aldrig
erfara hvad huslig sällhet är, aldrig vagga på sina knän
en liten ljuslockig, blåögd kyrkengel med fylliga, skära
och hvita kinder. — Omedvetet uppgjorde han i tanken
ett miniaturporträtt af sig sjelf. — Den arma prinsessan
skulle aldrig erfara lyckan af att blifva mor, ty aldrig,
det kände han, aldrig skulle hon trösta sig öfver denna
olyckliga kärlek.

Huru länge han legat så der filosoferande visste
han ej, då han hörde kamraterna återkomma. Han
torkade varsamt sina blå ögon och reste sig upp från
soffan.

Kamraterna ville hemta honom ut att dinera på
Hasselbacken, men han förklarade, att han förkylt sig
och ej vågade sig ut. Slutligen beslöt man att gå ned

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1888/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free