Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars på Skogsmaden. Allmogeberättelse af August Bondeson. Med 3 teckningar af Georg Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren. De måste köra ut kreaturen i sjöarna och
bikuporna och allt det lilla de hade i husen måste de ta
med sig i pråmar och ro ut på sjön med, och där fick
de sitta med barn och allt, tills branden var öfver.
Och vargar och räfvar, som här var så godt om på den
tiden i fjället, de flydde och sprang rakt in på husen
och på människorna. Och fåglarna flög ikring sina bo
och skrek, men röken och elden körde bort dem. Ja,
en milaskog brann upp, med allt hvad där fans i honom,
som inte kunde fly, och fäm fattiga folk blef husvilla,
och jag själf blef ifrån att vara en arbetsför,
hederlig-människa en blind usling, som kom fattigvården till
last — nu har socknen fått både mig och mina barn, nu
kan jag inte sträfva för dem längre. Ack, så gärna
jag ville sträfva, ja. sträfva till blods, om allt vore som
förut. — Men mitt värsta straff, det är, att jag har en
människas lif på mitt samvete, och fast det var min
värste oväns så har jag lika ondt af det ändå. När
skogen var bränd, gick Björn bort och hängde sig själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
