Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två dikter (Ur Ernst Ahlgrens efterlemnade papper) - 2. En eröfring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.
En eröfring.
CL±
JJj* lekande toner franfäsen ljuder
och tärnorna trippa så täckt på tå;
kring väggarne sömniga mammor sitta
och lediga herrar i dörrarne stå.
De spana helt fräckt efter dolda skatter,
som sömmerskan ned mellan spetsar lagt. ..
De se nästan damernas hjertan klappa
och under snörlifven slå i takt.
Derborta, helt tyst, står en man och drömmer
med blicken fäst på en dam i hvitt;
hon sväfvar lätt i den snabba turen
och lockarne krusas kring pannan fritt.
Hon liknar ett strömoln, som ljust och luftigt
af vinden förs öfver himlens blå.
Den hvita kjolen ar lätt som en dimma —
blott med ett månsken af atlas på.
Han ser på de veka och blida dragen,
den finhylta kinden, ung och skär ;
hans blick synes följa den smärta växten
och barmen, som gnistrande smycke bär.
Den hvilar vid blommornas rika klasar,
som skälfva på axeln och i hennes hår;
den smeker två armar, i guldband slutna...
Hon dansar ej mer; hon stilla står.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
