Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blind. En novell från Paris af Oscar Levertin. Med 2 teckningar af Hanna Hirsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den flyktigaste känning af den njutningens sötma,
efter livilken alla menskoläppar böjas. Men i kväll
erfor han mot detta lif ett formligt hat, oresonligt,
utan mening. Ty mot denna glimmande folie af
lättsinne, lust och lycka blef lians egen ofärd så
himmelsskriande, ofattlig och orättvis.. . Min gud,
allt hade ju blifvit honom fråntaget, alla hans
ungdoms förhoppningar, alla de planer på en fyllig
konstnärsgerning, som varit pulsen i hans lif,
fråntagits honom, till dess han ej egde kvar så mycket
som en nött slant af sina drömmars gyllene
rikedom. Anförvandterna och de han älskat hetast,
samtliga hade de ryckts bort ifrån honom, och nu stod
han der ensam i dagar af kulet, kargt förvärf utan
att hafva en ljusstråle af glädje att förvänta. . .
Och så skulle han dertill, en annan Job, drabbas
af olyckans sista och tyngsta slag, efter hvilket
intet återstod annat än döden eller bettlartillvaron,
vältrad djupt ner i nödens träck, med
umbärandenas jernok för den böjda nacken och sorgebägarn
bräddad af förödmjukelsens bittraste malört.
Och han fattades af en vild lust att, som en
spetälsk smittar en karnaval med sina sår, springa
upp och tillropa alla dessa obekymrade menniskor,
så att det isnade genom deras ben, ropa till dem
om ruinen, som väntade för att som agnar förströ
deras gods och gull, om blindheten, som skulle
breda sitt likkläde öfver deras syn, om dessa tusen
krämpor, som förtära med sin röta, till dess kroppen
ligger uppfrätt och förvissnad, ett uttröskadt ax,
en leksak i dödens skadeglada hand. —
Warner strök näsduken öfver pannan. »Jag
måste hem,» mumlade han, »jag blir vansinnig.»
Och han reste sig, vacklande som en drucken. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
