Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingrids historia. Delsbo 1860. Dikt af Edvard Fredin. Med en teckning af A. Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skammen, som drabbade dem i andras ögon;
men ej
jag ångrade mig ändå... Yar jag skyldig? Ja och nej.
Inför lagen kanske, men aldrig inför en dömande Gud,
ty menniskors lag är vrång, men heliga Herrans bud.
Den andre han ville mörda min lycka och röfva allt
jag egde kärast på jorden. .. Nog vet jag, att Gud
befalt:
»Du skall icke dräpa»; men herrn, skottpenningar
får man ju,
när man dräper vilddjur i skogen. .. Sak samma så
var det nu,
ty ett vilddjur var han om någon, ett vilddjur i
ondska och hot.. .
Jag dödade honom... Och skulle mista lifvet i bot...
VII.
Se n vet herrn . . . Jag vardt benådad till lifstids
fängelse... År
efter år jag skulle då sitta inne ... Men aldrig en tår
jag grät; jag kunde ej gråta . .. Halvar såg om mig
ibland
och hälsade mig från barnen... Jag tänkte på
Dellens strand,
när jag satt i den trånga celln, ty fagrare sjö ej fins
på hela Guds vida jord än Dellen. .. Jag mins, jag
mins
hur jag längtade efter bergen, som blåna här rundt
kring byn,
jag trådde till allt här hemma, till luften, till soln
och skyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
