Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett minne af August Blanche af Ib. Med ett porträtt af Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liet i döden. Intet hinder fans för deras förening,
och så nalkades den efterlängtade dagen.
Bröllopet firades på brudgummens gods, i deras
nyinredda hem, der de skulle tillbringa
smekmånaden, och först när denna var förbi, skulle de
företaga sin bröllopsresa. Allt var färdigt för
bröllopet, och till och med för resan var allt
ord-nadt; ända till den stora reskofferten, i hvilken den
unga fruns eleganta toaletter skulle förvaras, stod
der uppe i en vrå af vinden; resdrägten var färdig,
smekmånaden skulle ej störas af resbestyr.
Och så kom den efterlängtade bröllopsdagen,
gästerna samlades, presten anlände, marskalkarne
omgåfvo brudgummen och tärnorna bruden, som
strålade af ungdomens hela behag för att ej tala
om siden, blonder och juveler.
Aldrig har en brud varit gladare, lyckligare;
inga tårar, icke ens glädjetårar fördunklade hennes
ögons glans, hon var det glada, skämtsamma barnet,
lyckans förklarade gunstling, som ej fruktar olyckan,
emedan hon aldrig lärt känna den, aldrig pröfvat
ens hvad motgång är.
Och så lofvade de hvarandra trohet i lust och
nöd. Och den skummande champagnen flödade,
uniformerna glittrade, diamanterna gnistrade, och
på alla gästernas ansigten syntes ett återsken af
brudparets lycka.
Brudgummens ansigte förmörkades dock ett
ögonblick, liksom himlen förmörkas af ett moln.
’Vår lycka,’ sade han till sin unga brud, tyckes
mig så stor, så ofattlig, att jag ej kan tro, att du
är min, min för evigt. Jag nästan bäfvar för att
framtiden ej skall hålla, hvad stunden lofvar.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
