Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett minne af August Blanche af Ib. Med ett porträtt af Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställe förvara alla den älskades personliga
tillhörig-heter. Der uppe, på en vrå af vinden, stod den
stora koffert, som en gång var afsedd till att
användas vid deras bröllopsresa; deri skulle nu hennes
dyrbarheter förvaras. Kofferten var läst, men nyckeln
hängde i nyckelskåpet, och den öfvergifne maken
öppnade själf den stora järnbeslagna kistan.
Han uppgaf ett förtviflans rop, han hade
återfunnit den älskade, men för sent, hon var ej längre
hans, hon var dödens bleka brud, der hon låg
strålande ännu i dödens skönhet, för att ej tala om
siden, blonder och juveler.
Glad och lekfull, hade hon velat sätta sin
hotelse i verket, hade velat dölja sig för sin brudgum
för att sedan så mycket hjärtligare få skratta åt
det spratt hon spelat honom.
Men det tunga locket på kistan hade fallit ned,
.låset hade slagit igen, och hon var fången, lefvande
begrafven.
Hade hennes dödskamp varit lång? Ingenting
vittnade derom, der hon nu låg blek och allvarlig
i sin vackra bruddrägt.»
August Blanche tystnade, och i Mathildas ögon
glittrade tårar.
»Gråt ej öfver Alice,» sade Blanche, »tro mig,
ingen är lyckligare än den, som får gå ur lifvet,
innan ännu en enda illusion ramlat. Må ni bli
lika lycklig som hon; må ni dö, innan ännu en
enda af edra illusioner ramlat.»
Det var tid att bryta upp; han fattade Mathildas
hand, tryckte den hårdt mellan sina och bad henne
lofva, att, om hon någonsin komme till Stockholm,
de båda skulle träffas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
