Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wickenberg — Egron Lundgren. Ett utkast efter gamla bref af Georg Nordensvan. Med porträtt af Per Wickenberg och Egron Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fråga om framtiden, alltid svag och klen, kan
han ej bestämma sig för resan. Kanske kan den
blifva verklighet nästa år. »Men ännu äro vi icke
der och till den tiden kan mycket förändra
sig. Jag uppgör ej gerna förslag för framtiden,
sedan jag så ofta blifvit lurad derpå; allt detta är
derför möjligt men ej säkert.» »Tanken på att
förföljas af ett så beskaffadt ondt,» skrifver han en
annan gång, »förgiftar all glädje. Tag saken kallt och
drick vatten, heter det, men jag dricker hellre vin.»
Wickenberg rycktes bort 1846, 34 år gammal.
I ett af dessa bref* heter det: »Hur går
det med måleriet? Ej mera några prisämnen
eller kungliga medaljer, som förr vid Röda
Bodarna, men deremot täflan i stort och sökande att
närma sig naturen, som i vår ungdom hemma
ansågs onödigt! Men då man hade Eahlcrantz och
Westin till lärare var ingen sanning möjlig. Dock,
grafven försonar allt, och desse äro väl moraliskt
döde.» — Ett yttrande, som kompletteras af Wic^
kenbergs biografs försäkran i Litografiskt allehanda,
att det för den svenske konstnärsemigranten på den
tiden i första rummet »gälde att glömma den
för-kvacklande lärdom, han hemma erhållit».
Wicken-bergs milda skaplynne tvang honom likväl att låta
sin ettriga kvickhet om de moraliskt döde
omedelbart följas af dessa ord:
»Detta oss emellan, ty gubbarne äro gamla
och frid vare derför med dem; vi blifva också
gamla och skefögde, om ej döden blandar sig i
spelet.»
* Nizza 18 febr. 1844.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
