- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1889 /
239

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Lars Landgren, af Harald Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Säkerligen lefva ännu i friskt minne i Delsbo
sägen och saga om prosten Landgren, hur han
trotsade försåt, hur han vräkte anfaUarne ifrån sig,
hur han, alla hotelser oaktadt, begaf sig till
lekstugor och sektmöten, rustad med andans svärd.
Han föraktade icke det vilseledda folket, han älskade
det, och han trodde på kärlekens och sanningens
makt. Han var jämväl en föredömelig kyrkoherde
inom de rent verldsliga områden, hvilka tillhöra
detta statskyrkoembete, han verkade med nit för
bevarande af ortens fornminnen och fornmål,
samtidigt med att han arbetade för folkskolan, som
undantränger bygdens arfsägner. Men en bygdesed
hade i honom en aldrig tröttad bekämpare: den
seden kallade han »det snart sagdt polynesiska
föraktet för jungfrulig ära».

Tidigt begynte Landgrens lifliga verksamhet
som skriftställare. I en följd af skrifter utvecklar
han kyrkans lärostycken. Det är i dessa skrifter
den kristne humanisten som vänder sig till bildade
läsare, öfvertygad att hans värma, om ock ej hans
bevisföring, skall gagna kristendomens sak. Såväl
den »officiela» som den »demagogiska»
kristendomen anser han som afarter af den »sanna», och
emot den riktning inom troslifvet, som försmår
sedelagens tukt, har han uttalat sig ganska strängt.
Men hans polemik är aldrig vredens. På teoretiska
spekulationer, säger Landgren, bygde aldrig
evangelium: det är de etiska, praktiska begreppen, som
utgöra grunden.

Femtonhundratalets reformation är idealet för
hans religiösa uppfattning. »Liksom konsten,
filosofien och kulturens öfriga grenar, så har också
teologien sina tider af hög och oförgänglig klassi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1889/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free