Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter solnedgång. Dikter af Oscar Levertin. Med 6 vignetter af Karl Nordström - 1. Skymning - 2. En dröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det timman är, som bjuder sorgens vin
Ur sina bräddade och bittra skålar,
Med ängslans dissonans stör harmonin,
Och tungt i anlet, som förblekna, målar
Sin smärtas märken och sin ångestmin.
Det timman är, då mera lättrådd stråt
Från blåa ungdomsdrömmar stegen drager,
Då bettlarns bön får en accent af gråt,
Och två, som kyssts i gyllen sommardager
Med suck och kalla handslag skiljas åt.
Så skymningen med dimma, höstligt hvin
I mörka enkedok hvar tanke höljer.
All längtan brister, tvunnen än så fin,
Och svart till hvarje vrå af staden sköljer
En ström af gatans svårmodstunga spleen.
2. En dröm.
Jag sjelf var en af dessa gubbar,
Som Rembrandts etsnål tecknat dem,
Lik skogens mossbelupna stubbar
Med ålderns grå på hvarje lem.
Af årens alla pinor fårad
Min panna gräfts i djupa veck,
Af nödens skabb min kind var sårad
Och bettlarfoten brun af träck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
