Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammalstämning. Verser af Carl Larsson. Med 10 vignetter af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<§tainma(ftänmin<t.*
’ 5D? ormor min roar en mattona
af bet gamla fäfra flaget.
(Migt ©trinbberg roar t) ön „l)ona"
-£anffe bet! — bocf öfroertaget
Ijabe I)ou i fitt rnenage
ocf; på läppen ftor muétafd).
* Denna föga eller rättare ej ett dugg originela
verklighets-dikt är med otrolig möda hopgjord en kvällstund då jag på intet
annat sätt kunde döfva målarebekymren. Jag hade tänkt att i
slutet på ett fint vis få in mormors svärmiska beundran för Carl
Johans svarta ögon, och som allra yttersta spets något om hvad
gumman i sin himmel måste »oja» sig öfver äran att dottersonen
satt vid samma bord med prins Eugen, Lördagsfesterna i Palais
Royal. Dikten skulle i detta tänkta utseende läsas upp på en af
dessa fester och ge anledning till en ovation för den gode kamraten,
den takt- och hänsynsfulle unge fursten, ett projekt, som dock
aldrig blef utaf. Händelsevis fick Sveas utg. se handskriften och
tyckte att med teckningar till kunde den fylla en glugg i kalendern.
C. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
