Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pingstnatten. Dikt af Verner von Heidenstam. Med en teckning af Karl Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag såg i kistan, men jag såg
ej skäggig kämpehaka.
Jag såg ett barn, ett barn som låg
och såg på mig tillbaka.
Det låg där spädt och klädt i hvitt.
Hvart öga var en gåta.
Jag ville jubla högt och fritt
och likväl bittert gråta.
Där låg ej som jag tänkt mig den
vår mannaålder jordad.
Vår mannaålder väntar än.
Vår dag är ofullbordad.
Där låg vår barndom, käck och yr,
med lust för svärd och flagga
och lust för tappra äfventyr,
och kistan var en vagga.
Men sakna jämt vi barnets svärd,
gå jämt vi vakt kring grafvar,
då sluta vi i andens verld,
som våra grannars slafvar.
Att härma våra grannar jämt
blir dock en sliten lexa.
Kamrater! Ha ni lyran stämt?
Till man skall barnet växa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
