Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villan. En historia från världsutställningen 1889 af G. Renholm. Med en afbildning af svenska villan på världsutställningen samt 2 teckningar af Axel Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samspel kan vara möjligt första gången man försöker en
quatre mains, så pass svår som denna.»
»Ja, nog är det underligt. Men vi äro ju goda pianister
bägge två. Jag har därtill spelat just detta stycke så många,
många gånger med min hustru, min stackars kära hustru ...»
Denna gång gjorde han sig ingen möda att dölja
tårarne, och när Märtha såg upp till honom, märkte hon,
hvad hon förut ej fästat sig vid, att han var sorgklädd.
Hon kände sig fattad af en innerlig medkänsla, och när
han, mera för sig själf än för henne, tilläde: »min stackars
lilla hustru, som så snart gick ifrån mig ...» glömde hon
både sin förmyndares förhållningsordres och konvenansens
torbehållsamhet, utån räckte honom sin hand och sade,
darrande på rösten:
»Ack, jag förstår och jag känner hvad ni känner, jag
har ju själf en anledning att göra det, ty det är också
med en kär hädangången jag så ofta spelat det där stycket.
Hvarför skulle vi göra det nu!»
När två sådana elementer samverka, som den
stämning musiken framkallar och känslan af en delad sorg,
är isen snart bruten och en bekantskap gjord. Det bör
därför icke väcka anstöt hos dem, som hålla pä
ceremo-nielet, att dessa bägge unga personer slogo sig ned vid
hvarandras sida på ett par stolar framför den stora
vattenkonsten och samtalade otvunget med hvarandra utan att
ens tänka på presentation. Och som det ibland händer,
att man är mera än annars fallen för öppenhjärtighet och
erfar ett verkligt behof att tala om sig själf till en, hos
hvilken man känner sig möta svmpati, så kom han att
berätta mångt och mycket om sina förhållanden. Han
talade om sitt giftermål, hvarvid han icke ett ögonblick
tagit hänsyn till annat än sitt hjärtas böjelse och minst
af allt varit ledd af något slags spekulation. Han hade
så mycket lättare kunnat göra detta, som han själf var i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
