Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villan. En historia från världsutställningen 1889 af G. Renholm. Med en afbildning af svenska villan på världsutställningen samt 2 teckningar af Axel Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till hennes enda slägtinge, en syster, och omtalade vår
gemensamma förlust. Jag minnes nu ej hur jag skref,
ty jag var mig själf föga mäktig, men jag är så mycket
mera viss om att jag meddelade henne detta förfärliga
slag i de mest grannlaga ordalag, som jag genast fick till
svar ett ömt och deltagande bref, där hvarje ord andades
den djupaste sorg och den innerligaste kärlek för vår
stackars Louise.»
»Louise!!»
Han märkte icke på afbrottet utan fortsatte, under
det han satt och ritade med käppen i sanden:
»Min svägerska bodde alldeles för långt bort att, sent
på hösten som det var, kunna resa upp till mitt bruk
högst upp i Norrland, och strax efter begrafningen skickade
jag henne alla Louises nipper och andra tillhörigheter,
skref och tackade för hennes hjärtliga bref och bad henne
säga mig på hvad sätt hon önskade att jag, under vår
gemensamma känsla för den dyra hädangångna, skulle
kunna vara henne mest nyttig. — Döm om min
förvåning, fröken, när jag till svar härå bekom ett bref hållet
i affärston, — icke af henne personligen, ty så pass mycken
skam hade hon ändock uti sig, att hon föregaf sig vara
sjuk, men skrifvet efter hennes diktamen, hette det
uttryckligen, — hvari hon begärde att få veta, när
bouppteckningen och ar/skiftet skulle ske, för att därvid kunna
låta representera sig af ett juridiskt ombud. Jag fick nu
först ögonen upp för den anläggning som förbereddes,
och fann vid närmare eftersinnande att, eftersom jag icke
gjort något äktenskapsförord vid mitt giftermål och vi ej
heller hade något inbördes testamente, så var det helt
enkelt fråga om att dela min egen ärfda förmögenhet, —
o o o 7
det gälde att roffa åt sig några hundra tusen kronor för
den där småländska fröken ...»
»O, hvilken nedrighet!!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
