- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1890 /
146

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villan. En historia från världsutställningen 1889 af G. Renholm. Med en afbildning af svenska villan på världsutställningen samt 2 teckningar af Axel Sjöberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för dem bägge två hvilket spel pappa Andersson
be-drifvit. Det var till förekommande af allt närmande, allt
sammanträffande och all brefvexling han hade skickat bort
Märtha, efter att ha utspekulerat arfsintrigen, fruktande
med rätta att första vädjande till hennes billighetskänsla
och grannlagenhet skulle omintetgöra planen till delandet
af den rike svågerns förmögenhet, hvilken, såsom vi sett,
gubben själf ämnade att, helst omedelbart såsom äkta man,
men i nödfall medelbart såsom god man, taga om händer.

Efter en stunds samtal beslöto de bägge herrarne,
mellan hvilka intet missförstånd vidare var rådande, att
klappa på dörren till rummet, där Märtha hvilade, och då
därifrån hördes ett »stig in», öppnade Heyer och inträdde.
Richard skulle just göra detsamma, då han kände en kraftig
hand gripa sig i axeln, och den faderliga stämman ljöd
för hans skrämda öra: »Ah, din lymmel, din galgfågel,
vanartige olyding, träffar jag dig här/...»

*



Skola vi bevittna de bägge förklaringarne, som följde
mellan far och son utanför, mellan svåger och svägerska
inne i Svenska villan? Onödigt. De blefvo dock långa
nog, och när dörren öppnades och den svenska kvartetten
sammanstötte, höll gubben Andersson, något blidkad, sin
son under armen och yttrade just: »Om tre månader är du
hemma på Bäckarp och vi ta ihop med stora torfmossen.»
Men han höll på att falla baklänges, då han såg Heyer
och Märtha, också arm i arm, och hörde den förre ömt
yttra: »Om tre månader är du hemma hos mig i Norrland
och är min hustru!»

Väl om alla familje- och arfstvister slötes genom en
sådan förlikning!

Men gubben Andersson mumlade för sig själf: »Och jag
som var så säker om de trehundra tusen! . . . Hvilken villa!!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:20:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1890/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free