Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgeandsholmen. Skildring af Claes Lundin. Med 5 vyer från Helgeandsholmen samt 2 afbildningar af de blifvavde riksdags- och riksbankshusen sedda från Gustaf Adolfs torg och från Vasabron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den tomt som 1665 upplåtits till finska församlingen för
att därpå bygga sin kyrka. På hela detta område byggdes
kungl. stallet efter en af Nikodemus Tessin d. ä. 1673
upprättad ritning. Men efter ett par årtionden förstördes
byggnaden genom eldsvåda, hvarvid »många sköna och
kostbara kungs- och kröningsvagnar omkommo», hvarom
finnes att läsa i Rhyzelii Brontologia. Äfven menniskor
och hästar lära ha innebränts.
Innan århundradets slut var stallet dock åter uppbygdt
och har sedan, såsom Elers uttrycker sig, »med flera hus
och byggnader blifvit tillökt i anseende till ett större
antal af erforderliga hästar och vagnar som förändrade tider,
prakten och en mera lysande hoflefnad gjort nödvändiga».
Men äfven inskränkningar ha i vår tid vidtagits. Dessa
ha dock ej kunnat tillfredsställa allmänhetens fordringar på
att stallet måtte helt och hållet borttagas från
Helgeandsholmen, hvilka fordringar slutligen växt till en »kompakt
opinion ».
På 1830-talet trodde man sig kunna lösa den redan
då af handlade »Helgeandsholmsfrågan» genom att gifva ett,
såsom man förmodade, värdigare utseende åt holmens östra
del, den som bakom stallet vetter åt Norrbro. Gamla
stockholmare erinra sig ännu huru skräpigt där såg ut.
Vid stallets baksida gick en ful mur längs en god del af
Norrbro, och vid muren lågo ofta stora grus- och
skräphögar. Det enda som gaf någon omväxling åt denna
ruskiga plats var ett s. k. sockerstånd», ett marknadsstånd
som tillhörde en af stadens sockerbagare, hvilken där genom
en »sockermamsell» sålde sina tillverkningar och där de
spektakelbesökare som från »stan» begåfvo sig till kungl.
operan vanligtvis gjorde sitt uppköp af »spektakelkonfekt».
Men på den platsen skulle då, under 1830-talet, en
rad fina handelsbodar uppföras. Genom ett kungl. bref
af den 17 oktober 1837 förklarades platsen vara en kro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
