Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgeandsholmen. Skildring af Claes Lundin. Med 5 vyer från Helgeandsholmen samt 2 afbildningar af de blifvavde riksdags- och riksbankshusen sedda från Gustaf Adolfs torg och från Vasabron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre byggnad, som kan få rum utanför slottsfasadens synlinie på
den med gator omgifna vestra ändan af holmen eller fatta den
verkan slottets väldiga fasad måste på grund af de perspektiviska
förhållandena mellan de bägge byggnaderna utöfva på
anläggningen i dess helhet, sedan de inom denna fasads synvinkel från
nordöstra hörnet af arfprinsens palats nu skymmande skröpliga
byggnaderna å främre delen af holmen blifvit undanröjda.
Härmed får likväl icke underförstås, att det nya riksdagshuset skulle
i någon mån lida genom grannskapet med slottet. Byggnadens
säregna karakter och platsens monumentalitet skola verka lika
själfständigt som förmedlande.»
Hr Zettervall medgifver, att från Röda bodarne och
Vasabron måste de nedre delarne af slottet blifva mer eller
mindre undanskymda, men det blifva de, enligt hans åsikt,
också i fall holmen förvandlas till en park, då träden
komma att skymma lika mycket som en byggnad.
För öfrigt ha hvarken hr Zettervall eller hr Lithander
sparat på hvad de anse som slående bevis för en ur alla
möjliga synpunkter oundviklig nödvändighet af
Helgeandsholmens bebyggande i öfverensstämmelse med deras
förslag, hvilket ju också gillades af sammansatta stats- och
bankoutskottet och ledde till det riksdagsbeslut, som
stadgade icke en byggnad, såsom först ämnadt var och som
den byggnadskomité, hvilken en tid skulle utreda frågan,
föreslog, utan två byggnader.
Att 1888 års riksdagsbeslut kom som en
öfverrask-ning, enär 1887 års riksdag uttalat sig i rakt motsatt syfte,
och det med en majoritet i Andra kammaren af 160 nej
mot 49 ja, har erkänts till och med af dem som mest
ifrat för förslaget; men ehuru de medgifva, att utgången
kunde synas svårförklarlig, förklara de dock den såsom en
följd af grundligare undersökning. Och därmed få
mot-ståndarne trösta sig. De få ock trösta sig med den viss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
