Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Begrafning på hafvet. Dikt af Per Hallström. Med en vignett af H. Reuterdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER HALLSTRÖM.
Som vore synkretsen dunklare skymd,
När man seglar med lik på lasten.
Vi visste ej ens, hvad värf han bar.
En man ur maskinen kanhända,
Hvars hjärta, bultande nätter och dar
Hans sträfsamma lif fått tända.
Det klappade ändå lika jämnt,
Om än hans puls måst stanna;
Man såg ej ett öga mulna beklämdt,
Ej moln på en enda panna.
Blott få kände till, att därnere ett lik
Såg upp ur ögats töcken,
Och hafvet drog skratt och muntra skrik
Med vinden ned i sin öken.
På natten, när ljus i hvar hytt var släckt,
Och luften var gråmörk i tonen,
Då skred emot aktern tyst och förtäckt
Den korta likprocessionen,
Den fjärde ofFcern med fyra man,
Som varsamt och fast togo stegen;
Ett bylte af säckväf tungt man fann
Och bytte händer på vägen.
Trång rymden var, otydligt i grått
De formlösa moln sågos simma,
Och blacka stjärnor skymtade blott,
Som väfda i kylig dimma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
