Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter solnedgång. Dikter af Oscar Levertin. Med 6 vignetter af Karl Nordström - 2. Aftonrodnad - 3. Mellan skyar och berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER SOLNEDGÅNG.
Af rosor väfd är hans barett
Och skärpet af viol,
Hans skratt är sång, hans gång är lätt,
Hans blick en stråle sol.
Men drottning Död bär mörkrets skrud
Med tunga \eck af natt,
Kring pannans marmorhvita hud
Hon sorgens* slöja satt.
Men munnen lyser röd som blod
I dystert, vildt begär,
Och högt i dunkla lockars flod
Hon aftonstjärnan bär.
Så mötas de vid solnedgång
I aftonrodnans slott,
Och kasta tärning timmen lång
Om menniskornas lott.
3. Mellan skyar och berg.
är solen sjönk mellan skyar och berg
Och bleka och blå blefvo himmelens våder,
När aftonrodnadens purprade färg
På alpen rann som blod ur en åder,
Då skönjde jag plötsligt en flyktig sekund
En syn så sällsam och utan like,
Som ett nordpolslandskap i vinterblund —
Det var dödens isiga konungarike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
