Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter solnedgång. Dikter af Oscar Levertin. Med 6 vignetter af Karl Nordström - 3. Mellan skyar och berg - 4. Decembernatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med stänglar och kalkar, fantastiska stora,
Och doftlösa liljor som huggna i sten
På grafkapellernas grå sarkofager,
Där drömde i utbrunna månars sken
Sin fruktlösa dröm om gryning och dager.
Ty aldrig skall lifvets harposlag
Få makt att den hvita förtrollningen lösa,
Och aldrig en återuppståndelses dag
Sin sommarsol öfver tegarne ösa.
Men fruset och kallt uti marmorfärg —
En rimfrostdröm, som ej har sin like —
Så slumrar där högt mellan skyar och berg
Den eviga dödens konungarike.
En marmorkvinnas förstenade barm
Mig pressade halft till döds,
En marmortorsos isande rand
Gaf rysning i märg och ben.
Jag sökte min älskades varma hand
Och jag hittade en af sten.
Hvem var det som kom i min ångestblund
Och tryckte till blods mitt bröst?
Två marmorläppar mötte min mund
Och jag hörde en obekant röst.
Svea 1891. 6
4. Decembernatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
