Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo Mechelin. Teckning af Harald Wieselgren. Med porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att först i januari 1878 afslutas. Mechelin arbetade i
flera af de viktigaste utskotten och talade både för
öppenhet i budgetfrågor, för revision eller åtminstone samlande
i en lagkodex af gällande grundlagar med dit hänförliga
stadgar, för permanent lagberedning, för länsrepresentation,
för språkfrågans ordnande genom lag och — framför allt —
för återupprättande af Finlands här, grundad på allmän
värnplikt. Svåra strider / hade han och hans
meningsfränder att bestå mot landtmarskalkens ensidiga skuggrädsla
att i förslagen se ingrepp på monarkens initiativ och
därför af bryta eller vägra diskussion. Men frukt bar arbetet.
Ty i denna dag har Finlands ungdom nära ett årtionde
öfvats i vapnens bruk, 5,000 man årligen ha fått full
soldatutbildning (tvåårig tjänstgöring), 25,000 man årligen samma
utbildning som våra indelta rekryter. Och landets
välstånd har icke aftagit. Men landets motståndskraft är sådan,
att det ingalunda är ett lekverk att trotsa dess lag och rätt.
Det var efter slutet af denna landtdag, som den växande
hettan mellan språkpartierna föranledde de moderate, de
gamle liberale, att genom utfärdande af ett program söka
amla kring sina åsikter ett större antal moderata från
båda sidornas kämpar, sådana, för hvilka liberala reformer
af statslifvet kunde anses viktigare än språkstriden.
Mechelin var egentlige författaren till det »liberala programmet»,
som, undertecknadt af ett femtiotal personer, utsändes med
tidningen »Helsingfors Dagblad» den 5 december 1880.
»Vår politik,» heter det, »är framför allt den jämna, på
historisk grund fortgående rättsutvecklingens politik» . . .
»Vi vilja hafva det konstitutionella systemet säkrare och
fullständigare genomfördt i vårt land» — allt detta, som
de kämpat för inom pressen och representationen.
Sär-skildt framhålles »ett klarare fastställande af Finlands unionela
ställning till kejsardömet». Det säges, att Alexander II med
misshag tagit del af programmet. Men dess värste fiende
blef Snellman. »Det finska partiet,» skref han, »skall icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
