Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo Mechelin. Teckning af Harald Wieselgren. Med porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmogen och lärt de svenska bildade klasserna finska,
således otvetydigt gagnat folkets nationella
sammanhållning, trots språkstridernas olycksaliga hetta. De
fosterländska partierna ha, trots kampen, främjat fosterlandets
väl: men det är hög tid att låta den genomträngande
östan vinden pusta fosterländska eldens lågor samman till en.
Som senator har Mechelin under sex år varit
biträdande chef för finansexpeditionen, under de två sista chef
för den nyinrättade handels- och industriexpeditionen. Som
särskildt sändebud, jämte det ryska, deltog han 1886 i
förhandlingarna 0111 handelstraktat med Spanien och
undertecknade traktaten. Men han har, trots trägna
ämbets-bestyr, jämväl haft tid att utarbeta en för landets
ställning viktig öfversikt af Finlands statsrätt, 1886 tryckt
på franska, något senare på ryska, 1889 på engelska
och, i utvidgad form, på tyska. Så kunde Europa ej
längre förebära okunnighet om Finlands ställning till
kejsarriket. Men — så fingo också de ryska nationalitetsifrarna
säkert sikte på honom. Ur den ryska pressens skefva
framställningar om Finland och dess ledande statsmän, ur
det rysk-ryska kotteriets ställning till själfherskarens öra
kan man draga sina slutsatser med afseende på det
öfver-grepp, som i år träffat Finlands konstitutionella rätt, i det
dess postväsen tagits ifrån den finska styrelsens ledning
och lagts under ryska ministern för post- och
telegrafväsen inom kejsarriket, liksom redan det af Ryssland
inrättade och Ryssland tillhörande telegrafverket i Finland.
Från sin uppfattning 0111 konstitutionens kraf kunde icke
statsrättsläraren vika. Han fick därför af kejsarens
representant i Finland, generalguvernören, höra: »ni kan icke
längre vara senator». Och han ingaf sin afskedsansökan,
återvändande till privatlifvet, hvarifrån dock både det
vetenskapliga arbetet och det af Alexander II förlänade
representantkallet snart skola återinföra honom på
offentlighetens bana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>