Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryngel. Skizz af Inèz Wigert. Med 2 teckningar af Alf Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bryngel fyller i år åttio år, och ändock har han aldrig
ännu legat någon menniska till last. Stugan, där han bor
står på allmänningen, där han uppodlat tvenne
potatislyckor åt sig. Dessutom fiskar gamle Bryngel ännu;
visserligen ser han ej längre, när det nappar, men han
känner det. När lyckan är god, kan han få sig några abborrar,
som han säljer till fem skilling marken; Bryngel räknar
nämligen ännu skilling och mark; är fiskelyckan dålig,
delar däremot han och Malin broderligt. Skulle fisket blifva
alltför klent, ger Malin sig ut på jakt efter fetare stek,
men vanligen håller hon sig vackert hemma, under det
husbonden är ute och samlar gods och guld. Bryngel
tjänstgör nämligen under stundom som färgkarl för dem,
som vilja anförtro sina dyrbara lif åt en båt, hvars
egentliga beståndsdelar utgöras af påspikade bleckbitar efter
anjovisburkar och af tjära.
De slantar han sålunda förtjänar förvaras väl tills den
onda dagen, d. v. s. vintern, kommer, och det har händt,
att den skatt han sålunda samlat vissa år stigit till hela
tio kronor, och för den, hvars enda utgifter, förutom snus
och tobak, är fem öre mjölk hvar annan dag, mjöl till
bröd och »nykaffe» till högtidsdagar, räcker denna summa
långt. Ja, den räcker till och med att i nödens stund
med ett litet handlån hjälpa en fattig granne, och eget
nog får Bryngel alltid igen hvad han lånar.
»De kan inte me’ te bedra -mek,» säger han med
sitt bredaste grin.
Också, när den onda dagen kommer och gamle
Bryngels stuga är till hälften begrafven i snön, händer det,
att någon af dessa grannkvinnor, dem Bryngel sålunda
hjälpt, eller dem han en eller annan gång, när tillgången
varit riklig och afsättningen klen, »presentat» med »fesk»,
lånar fars storstöflar och banar sig väg till »gubbastackarn»,
medförande en »mjölkaskvätt» eller en »bakekaka».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
