Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vildmarkslif af Gustaf Schröder. Med 3 teckningar af Bruno Liljefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barnhanden, och det var med en viss nyfikenhet jag bröt
det. Det var från min närmaste granne mot söder
mjöl-naren Matts på Eriksfors och började också med
»grannas-far Spectorn» på Siknäs! Han bad mig där ett par dagar
därefter medtaga mina hundar och möta honom vid
Flög-sjön, belägen ungefär där Jerna, Venjans, Äppelbo och
Malungs socknar sammanstöta. Därjämte underrättades jag,
att han hade holmat en björn, hvilken varit mycket
»elak» mot »kröttera» (kreaturen) förliden sommar, men
nu hade han vidtalat skogvaktar Norin på Snöån att vara
honom behjälplig att döda björnen, och fick han äfven
mig till bistånd, var han öfvertygad om att björnens dagar
voro räknade. Brefvet var i sin helhet ett kuriosum,
skrifvet på ett gammalt grått, styft papper och af hans
dotter, ty Matts själf var ingen skrifkarl; för honom var
pennan allt för vek.
Visserligen hade jag knappt om tid, men beslöt mig
dock för att använda en dag eller två på försöket, ehuru
utsikterna icke voro lofvande, emedan detta år var en
undan tags vinter i så fall, att det fanns föga snö. Alla
marker voro däremot öfverdragna med en två till tre tums
tjock isskorpa. Och icke nog med att is bildat sig på
marken, utan hvarenda sten, hvarenda stubbe och trädstam
voro äfven isbelupna, samt alla vatten, kärr och mossar
hårdt tillfrusna. Man kunde köra öfverallt där icke skog,
vindfällen eller klippor lade hinder i vägen. I följd häraf
kunde man bäst åkande färdas till den ungefär 3 mil
afiägsna mötesplatsen. Men ett hinder för jakten var, att
man icke kunde färdas på skidor. Lätt nog gick det för
sig att gå och springa, men detta är icke alltid nog vid
jakt på björn, ty skyndsamhet är vid början af en sådan
jakt af största vikt. Någon stund sedan björnen anträffats
af hundarna brukar han ligga kvar i sin vinterkoja, och
kan man då hinna fort fram, är saken snart afgjord, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
