Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vildmarkslif af Gustaf Schröder. Med 3 teckningar af Bruno Liljefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon vacklade. Hviloplatserna blefvo helt nära
hvarandra och svettdropparna började åter komma rullande
utefter kinden. Fyra buro, och den femte gick bredvid
och bar gevären.
Vi hade gått en bit, och det var nu I:s tur att hvila,
då han helt oförmodadt angreps af den för jägare bekanta
»skytteskälfvan». Det är en egendomlig åkomma. Själf
har jag aldrig varit utsatt för den sedan pojkåren, då man
fick just som en elektrisk stöt då en fågel flög upp i
närheten, eller gjorde ett alnshögt hopp vid åsynen af en
stackars jösse. Vid allvarligare jakter har jag aldrig märkt
en skymt af något sådant, men väl hört af flere gamla
jägare, att skytteskälfvan brukar infinna sig efter
öfver-ståndna faror. I:s skytteskälfva måste dock varit af
lindrigare art, ty ehuru hela kroppen och lemmarna skakade,
liksom vid en frossattack, återvann han ganska fort
herraväldet öfver så väl själ som kropp.
Ganska glada voro emellertid alla, då vi med
björnen hunnit utför bergåsen och Isak ankom med Norsken
och släden. Från de uppslagna matsäckarna fingo vi
mödans lön, och vid den sprakande brasan torkade vi våra
genomsvettade kläder. Snart var äfven den fröjden slut.
Nalle nedlades i släden, och så var afskedsstunden inne.
Våra jaktkamrater togo af åt öster, och jag sammanträffade
sedan aldrig med dem. De nedlade tidigt nog gevären
och kvarstå i mitt minne som redbare män och duktige
jägare. Sedan mina andra kamrater oeh jag nedkommit
till sjön, hoppade vi in i släden och körde friskt på mot
hemmet.
Under tiden hade en tjock molnbank uppstigit i vester,
hvilket gaf Isak anledning att med en viss triumferande
min säga: »Jo, jo! Den utäcken (ufven), som ropade i
natt, visste nog, vi skulle få snö; få se om vi hinna
undan, innan ovädret kommer.» Då vi nu hunnit öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
