Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogens sång. Dikt af Axel Åkerblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I skogens sorgsna klagosus
instämmer vindens dofva brus.
I skymning sänkt,
af dagg bestänkt,
natur’n med rysning lyss därtill.
O, du, som allting danat har,
finns intet hopp om frälsning kvar?
Skall bönens ord
från fläckad jord
Ditt hjärta icke hinna?
Skall ej din kärlek väcka oss
och leda med sitt klara bloss
på lifvets stig,
som för till Dig
från synd och skuld och brott och död?
När tusental af år förgått,
skall menskligheten då ej nått
en bättre lott,
ett högre mått
af ädelhet ej hunnit?
Skall all den kärlek, all den tro,
som hysts i ädla bröst, ej gro,
ej växa opp
och skjuta knopp
och öfverskugga jordens krets?
Axel Åkerblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
