Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Abraham Bohlin, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menta sättet att sprida de betydliga restupplagorna vann
föga uppniuntran af allmänheten, hvarför Bohlin 1874
sålde alltsammans till Frans Beijer, som såväl bland svenskarna
i Amerika och Finland, som inom lands, hufvudsakligen
genom ett välordnadt system af auktioner, till den
bok-älskande allmänhetens båtnad lyckats befria denna och
andra firmors stora lagerbehållningar från makulaturdöden
i förlagsmagasinen.
Från 1875 var det således slut med Bohlins förlagsverk
-samhet på få undantag när. Han bibehöll tryckeriet i Örebro
till 1877, denaf honom öppnade boklådan i Örebro hade han
sålt redan 1871. Synförmågan aftog, men i Stockholm, dit
han 1875 öfverflyttat från Örebro, lefde han bland sina
böcker en lefnadsfrisk studieidkares lif, anställande en lektör,
när han ej längre själf kunde läsa. Han följde med lust
och lif dagens företeelser och skref emellanåt i tidningarna,
när någon fråga synnerligen intresserade honom, t. ex.
Hjelmarens sänkning. En långvarig rättegång angående
vissa ersättningsanspråk å arfvingarne till den upplösta
firman N. M. Lindh, af dessa mötta med genstämning,
störde så mycket mindre den gamles humör, som tvisten
1881 af K. M:t afdömdes till Bohlins förmån. Men han
blef allt mera ensam i världen. Han tog för sig firmans
vidlyftiga korrespondens, alltifrån 1800-talets början, gallrade
ut det för biografi, litteraturhistoria och bibliografi
intressanta och öfverlämnade det till Kongl. Biblioteket, att där
fortsätta Gjörwells, Wallmarks 111. fl:s brefsamlingar af likartadt
intresse. Och när han kom i godt lag, var han
outtröttlig som förr, i lustiga historier, i karakteristiska anekdoter,
i täljande för yngre vänner af gamla minnen. Hans
bokkännedom minskades icke med åren, den ökades, ty
han följde ganska noga med hvad som utgafs i svenska
bokhandeln, hvars alster gemenligen af förläggarne åt
veteranen hemburos som en gärd af aktning. Vid skandi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
