Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En solglimt. Poem af Ivar Damm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock, hvad var detta? Smög ej varm
Till liten frusen fågels barm
Igenom spruckna rutan
En strimma, solig, skön och blid,
Att hjärtat kändes gladt därvid
Och krympta vingen lyftes?
Jo visst — helt klart den lyste opp
Hans galler och hans vattenkopp —
Den man förgätit fylla —
Och sen till sotig spiselkrans
Den hoppade i yster dans
Igenom mörka kyffet.
Och fågeln drillade så gladt:
Om ljusets fröjd och solens skatt
Han sjöng och glömde törsten.
»Kors i all dar, hur är det fatt,
Han sjunger ju så rent besatt:
Gif kräket vatten, pojke!»
Men midt emot i fönstret stod,
Kringgjuten af en solskensflod,
En liten, bleklagd gosse.
En spegel hade gått itu,
Och med en skärfva af den nu
Han stod helt tyst och lekte.
Och det var han, som skickat nyss
Den klara solens varma kyss
Till burens glömda fånge.
Då lyftes sakta från sin söm
En kvinnohand och smekte öm
Den magra, bleka kinden:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
