Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Sylvesternatt på dödens hotell af Γισσα. Med 3 teckningar af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt det skägglösa ansiktets lilla raka näsa och stelt
upplagda hår om en kammartjänare vid ett af
sjuttonhundratalets småhof. Likväl var denna gengångare från ett tyskt
perukslott ända in i det minsta klädd efter dagens sista
moder med storsnibbig stärkkrage och senapsgul resrock.
Han anfölls emellanåt af en ihålig hosta och tog en pastilj
ur en sachsisk dosa, som hade en pärlhöna målad på locket.
Det hade mörknat, men postvagnen gled upp ofvan
molnhafvet, i hvilket jorden drunknat vid ljudet af de
högsta byarnas kyrkklockor. Den stumma ofvanvärld, i
hvilken vagnen åkte in, slumrade som ett trolskt och
för-intadt rike, lyst af en död vintermåne.
Framför ett ensligt skyddshärberge, i hvars nödklocka
kläppen hängde stum, utbyttes hjuldonet mot släde. Det
var ett hvitt hus utan ansikten i fönstren och utan rök
öfver skorstenarna, och på den islupna tröskel plattan låg
en kvast med skaftet viradt i en frusen rocktrasa. Ett
hvitt spann väntade vid gafveln med andedräktens dunst
om mularna och istappar i raggen. Hofvarna slogo gnistor
mot isgatan, och tassande med mörka skuggor öfver drifvorna
rörde sig kusken och hans drängar likt körsvenner, dömda
att om natten forsla de döda.
På ljudlösa medar gled släden fram öfver snön,
hvilken bredde sig öfver höjderna som en medeltida altarduk,
hvit och stickad med silfver. Den öfverjordiskt tunna
luften fyllde den brutna främlingens bröst med samma
känslor af lycka, som en hög världsförklaring skänker en
instängd men äntligt befriad tanke.
»Detta är min värld!» utbrast prins Bonaventura för
sig själf, och det flög en glimt af lust öfver hans ansikte.
»Min värld med sin snö och sin doftlösa Edelweiss, med
de fria bergstankarna och den stolta resignationen högt
öfver lyckoriddarnas och komedianternas marknad.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
