Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strecket i almanackan. Skizz af Anna Wahlenberg. Med en teckning af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hade hon inte glömt någon bjudning?»
»Hade hon inte försummat någon födelsedag inom
släkt eller vänkrets?»
Men kammarrådinnan försvarade sitt minne på det
varmaste. Det var ingenting, som fallit ur det och på
hennes samvete.
Efter kaffet drog kammarrådet sig tillbaka. Men om
han ätit litet, så sof han ännu mindre. Han gick fram
och tillbaka i sitt rum, som ett lejon i sin bur, och de
båda damerna sutto i salongen och lyssnade efter stegen.
Ibland stannade han.
»Nu ser han på det lilla strecket,» hviskade fröken
Ingrid mycket sakta.
Men kammarrådinnan teg. Hon drog inte ens längre
på munnen. Hon hade fått för sig, att sinnesrörelser inte
verkade välgörande på hennes mans hälsa, och det var inte
långt ifrån, att hon önskade sin goda vän tillbaka till hennes
landsort igen.
»Tyst,» sade fröken Ingrid till kammarrådinnan, som
inte kunde vara tystare, »tyst nu, ska’ du få se.»
Och så gick hon och knackade på kammarrådets dörr.
Det dröjde inte mer än en sekund, förr än han stod
midt i dörröppningen med rynkade ögonbryn, och frågade
hvad man ville.
»Jag skulle bara höra, hur det blir med biljetterna,»
sade fröken Ingrid.
»Biljetterna, hvilka biljetter?»
»Nej, men Alexander,» utbrast fröken Löfstjerna
förebrående. »Har du glömt dem?»
Glömt 1 Han glömde aldrig någonting, men han
ville i alla fall veta, hvad det var fråga om.
»Om Bottero, naturligtvis. Du sa’ ju häromdagen,
att första gången han uppträdde, skulle du laga, att vi
fick biljetter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
