Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från kejsar Carls tid. Fem dikter af Oscar Levertin - 4. Iwan och Gawian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det steg en doft af slån och hägg,
Som aftonsvalkans stillhet väckt.
Herr Iwan log uti sitt skägg
Och klappade gångarns manke.
I hjälmen lyste fjädern käckt,
Han sjöng sin vårkvällstanke..
»Jag hörer ur fjärran en kvinnokör,
Det är hundra tärnor vid slända och söm,
Som bida min färd, medan dagn ingen dör
Och om 111ig sina visor sjunga.
Jag är riddarn som famnas i bön och i dröm
Af hundrade armar unga.
Så vill jag min ungdom för vinden strö
Som doften af slån och hägg uti pingst.
Mitt hjärta vill utaf jubel dö
I vårens blommande tider.
Framåt, sträck ut min stegrande hingst
Mot all sommarens lycka jag rider.»
Nu töcknet steg kring blad och bark
Och dunklet kom från skogens rand.
Herr Gawian såg ner mot mark
Och sökte i suck sin lisa.
Hans tygel gled ur håglös hand
Han sjöng sin vemodsvisa.
»Mig nått ock fjärran kvinnosång,
Men en enda kvinnas stämma jag hört.
Hon gnolar 0111 mig hela kvällen lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
