Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Fårön. Några minnen från en sommarfärd af Frans Hedberg. Med 4 teckningar af B. Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa skjul kallas på öspråket »gifter», och i en sådan
lammgift lär det vid ofvannämda tillfällen kunna vara så
fullt hus, att djuren bokstafligen ligga ofvanpå hvarandra
och på detta sätt hålla sig varma så att det ryker af dem.
Men som »lammen» ovillkorligen äro de talrikaste
bland öns inbyggare, torde man kunna hafva rättighet att
tala om dem litet mera. De synas tillhöra en helt annan
ras än den man i allmänhet ser på fastlandet. När man
ser dem i spridda flockar betande, antingen på den nakna
strandbrädden, bland hvars hvita kalkstenar man knappast
kan upptäcka ett grässtrå, eller också framskymtande i de
skogbevuxna hagarna, där tallen och enen äro enväldiga
herskare bland träden, faller det genast i ögonen att deras
halfvilda lefnadssätt förlänat dem ett större mått af
intelligens än hvad man egentligen anser hafva fallit på fårets
lott här i världen. Deras hufvuden äro mindre än
fastlands-fårens, och de bära dem ledigare och vackrare på en något
uppåt krökt hals; kropparna äro smärtare och benen finare,
och det är något af rådjurets rädda behag i deras rörelser
och hållning. När man ibland i en hastig vändning ser
ett par af svartsjuka upptända bockar drabba tillsammans
för att pröfva hållbarheten hos hvarandras skallar, så kan
man iakttaga meterhöga språng och raskt växlande
ställningar, hvilka icke skulle vara ovärdiga att återges af en
skicklig djurmålares pensel.
Jag nämde nyss de i hagarna och skogsbackarna
ymnigt förekommande enarna, och med dem är det på
Fårön en egendomlig sak. Det är nämligen högst sällan
man där ser pyramid-enen resa sin prydliga gestalt midt ibland
de öfriga barrträden, hvilkas raka stamlinier han bryter;
här förekommer han mest i låg, nästan cirkelrund forni>
bildande små uppstående tufvor här och där och skänkande
en egendomlig fysionomi åt landskapet. Men det är nog
inte själfmant han vuxit på det sättet; det är lammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
