Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några konstverk. Text till bilderna af Georg Nordensvan. Med 2 ljustryck samt afbildningar i zinkgravyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till årets konsthistoria hör slutligen aftäckandet af
John Börjesons Schée/e-staty, en hyllningsgärd af Sverige
till ett af landets yppersta snillen, till en man, som på
sitt område åstadkom det bästa, hans samtid nådde.
Professor Nordenskiöld afslutar en uppsats i »Revue Scientifique»
— den 12 december 1891 — med det djärfva uttryck,
att Schéele »genom antalet och betydelsen af sina upptäckter
saknar sin like bland alla tiders och alla länders forskare.»
Genom sina undersökningar i de kemiska kropparnes
sammansättning och egenskaper gaf Schéele helt och hållet
nya uppslag åt sin vetenskap. Och hans efterlämnade
anteckningar visa, att många af de rön, som i kemiens
utvecklingshistoria tillhöra början af innevarande århundrade,
voro kända redan af Schéele.
Karl Vilhelm Schcele föddes i svenska Pommern 1742,
— en minnestafla pryder den byggnad i Stralsund där han
såg dagen. Han lefde ett tillbakadraget lif i oaflåtligt
arbete, var apoteksbiträde i Göteborg, Malmö, Stockholm —
på apoteket »Korpen» — och Upsala, blef slutligen sin
egen i Köping och afled år 1786 endast 44 år gammal.
Allt sedan 1771, då hans första uppsats trycktes i
Vetenskapsakademiens handlingar, betecknar snart sagdt
hvarje år en ny upptäckt af betydenhet. Han valdes år
1775 till ledamot af Vetenskapsakademien — en stor
utmärkelse för ett trettiotreårigt apoteksbiträde — och erhöll
två år senare af samma akademi ett årligt understöd till
underlättande af sina forskningar. Samtidens vetenskapliga
kretsar i Sverige och utlandet skattade honom högt, äfven
om man då ej ännu till fullo insåg hans vetenskapliga
betydelse. För den svenska allmänheten var han däremot
föga eller alls intet känd. Den på tyska affattade af handling
om elden och luften, där han visade sig ha upptäckt syret,
öfversattes på en mängd språk, likväl ej på svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
