Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval. Skiss af Anna Wahlenberg. Med en teckning af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kandidaten, som lagat att han fått akteråran, satt och
undrade från hvad slags societet hon kom. Hon var
dotter till någon slags skolfux i Stockholm, det visste han,
men det förekom honom högst troligt, att om denne
skolfux också nu bodde i staden, han dock flyttat dit
helt nyligen efter att ha tillbragt en längre tidsföljd i
någon landsortsvrå. Denna åsikt hindrade honom likväl
icke från att upptaga en konversation med den unga
damen, som om hon hört till den värld, som léfver med.
Hade hon nyligen gjort någon utrikes resa?
Nej.
Hade hon inte sett Rhenfloden?
Nej.
Tyckte hon 0111 att dansa då?
Ja.
Hade hon varit på många baler i vinter?
Nej.
Inte på Värmlands gille en gång?
Nej.
Men han hade varit nere på den balen, och han
tyckte precis, att han sett henne där, fastän han inte haft
den äran att bli presenterad.
Jaså.
Detta enkla .»jaså» tillika med ett illa kväfdt fnitter
från fören gjorde en paus i samtalet. Men Strömberg
var inte den, som gaf tappt så lätt, han.
»Fy, fröken Dahl, jag tror ni sitter och skrattar,»
sade han.
»Jag? Nej, visst inte,» sade hon.
»Jo, ni sitter där bakom hatten och skrattar.»
»Nej, då,» sade hon, men tittade verkligen fram ett
litet tag.
»Tror ni inte jag hör det? Jag har sagt nånting
dumt, förstås. Och så gör ni narr af mig. Det ä’ så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
