- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1893 /
188

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval. Skiss af Anna Wahlenberg. Med en teckning af D. Ljungdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina jämna små tänder och såg honom rakt in i ögonen.
I ett sällskap, där hon inte ensam behöfde vara dum och
tafatt, var det inte så omöjligt att känna sig
hemmastadd.

Och i fören och aktern sutto herr och fröken
Stenvall och förundrade sig öfver hvad de sågo. Det var inte
ens nog med att lilla fröken Dahl skrattade. Hon lät
äfven kandidaten få hålla sin hand, under det hon afgaf
en uppriktig och högtidlig förklaring, att hon alls inte
tyckte illa om honom och inte haft någon illasinnad
mening att göra narr af honom. Och till yttermera
visso gick hon in på att hjälpa honom ro, hvilket efter
hans undervisning utfördes på det viset, att hon lade båda
sina händer öfver hans och sköt på åran.

Hon kunde som genom ett trollslag både tala, svara
och se på folk, och den stora hatten kom allt högre upp
i pannan, så att till och med herr Stenvall kunde se, att
hon hade vackra ögon.

Det var en riktigt liten munter roddtur de fingo,
och den glada stämningen afbröts icke ens då de kommo
upp på land. De sprungo i kapp till grinden, och spelade
krona och klave, då de andfådda satte sig att hvila på
gårdssätena. Den förvandlade fröken Dahl visade sig
visserligen vara en ung dam med ett något stillsamt sätt,
men hon kunde vara med om hvad som helst, och skratta
kunde hon alldeles märkvärdigt hjärtligt och klart och
vackert. Bertha, hennes goda vän och skolkamrat
förvånade sig öfver, att hon inte lagt märke till det förut.
Det var alldeles som om kandidaten hade lärt henne den
konsten.

Och Victor Strömberg, han gick omkring så stolt
och säker som en segerherre, och gjorde då och då små
miner åt Stenvall. Men han var klokare än de flesta
segerherrar. Han tänkte också på att bibehålla fördelarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1893/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free