Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea 1845—1894. En litteraturhistorisk återblick af Karl Warburg. Med 60 porträtt och 130 namnteckningar af medarbetare i Svea, ungdomsporträtt af Sveas utgifvare samt 6 reproduktioner af teckningar från Sveas äldsta årgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämt växande läsekrets. Typiska äro i detta afseende den
briljanta skildringen i 1866 års Svea: »En resetur» samt
de roliga »Telluriska fantasierna» i 1864 års.
En annan mycket framstående medarbetare vann Svea
i en af Sveriges yppersta pennor vid denna tid, Orvar
Odd, som redan 1856 lämnat ett bidrag, men från 1861
och till sin död är att räkna till kalenderns fasta stab,
meddelande stycken både på vers och prosa. Efter
Crusenstolpes död är det han som med icke mindre elegans
tecknar de hädangångnes lefnad i små medaljonger och
silhuetter, men snart faller pennan äfven ur hans hand.
August Blanche, som 1846 lät ett litet bidrag tillflyta
Svea, återvänder, nästan två årtionden senare, 1865 med
några småstycken och lämnar kort före sin död för 1869 års
kalender en lefnadsteckning öfver mekanikern Carlsund. —
Hans vän och politiske efterföljare, S A. Hedin ger med
anledning af unionens femtioårsjubileum till 1865 års
kalender en historisk redogörelse för Sveriges och Norges
förening, genomandad af varmt unionsvänlig stämning och
slutande med ett citat ur några 1814 fällda ord, som
onekligen nu förefalla oerhördt optimistiska.
Under åren från 1860-talets till 1870-talets midt ökar
»Svea» sin stab med många nya namn, tillhörande tidens
mest lästa författare. Leas gladlynta sångmö tittar fram
nästan i hvarje årgång och bjuder på muntra småbitar,
som aflösa Sehlstedt; Claës Lundin täljer än en glad
stockholmskrönika, än lämnar han något bidrag om bildande
konst eller om Stockholms nya byggnader, Lorenz
Dietrichson riktar kalendern med ett par konstuppsatser; Starbäck
berättar en novell från Karl X Gustafs dagar, och den
historierande berättelsen odlas äfven af trenne flitiga
signaturer: »Mattis», »Sylvia» och »Bias» samt af Henrik Trolle.
Egron Lundgren, den fräjdade målaren och reseskildraren,
låter genom 1875 års Svea läsaren blicka in i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
