Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid Alstern. Dikt af Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och det är som det vore min faders röst,
när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blef tyst i hans sjuka bröst
och hans lefnad blef dyster och tung.
Det är ödsligt och tomt, jag vill lägga mig ned
invid sjön för att höra hans tal
om det gamla som gått, medan tiden led,
om det gamla i Alsterns dal.
Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår,
men så svagt som det blott vore drömdt:
»det är kastadt för vind sedan tjugu år,
det är dödt och begrafvet och glömdt!
Där du kära gestalter och syner minns,
där står tomheten öde och kal,
och min eviga vaggsång är allt, som finns
af det gamla i Alsterns dal!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
