Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om huru Båtsman Halling och Rackare-Nilsen processade. Historia af August Bondeson. Med 4 teckningar af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om huru Båtsman Halling och Rackare-Nilsen
processade.
Historia af AUGUST BONDESON.
ldrig hade la nån människa skyllt Rackare-Nils för
nån oärlighet. Och inte hade det varit lönt för
nån att göra det heller, för den hade då varit
död-sens kattunge, om Nils hade fått reda på det. För se, det
var Rackarens ord, som han alltid hade på läppen lika
visst som fläbbsnuset: »Fattig är jag,» brukte han säga,
»och det angår la ingen mer än mig själf; men ärlig är
jag, det kunnen I ge er jägarn på.» Och detta måtte
hvar man tro, antingen han då ville eller ej. Visst var
det sant, att han låg nere i åarna och pulsade och fiskade
i andras fiskevatten, men det var ju gammal häfd, så det
behöfde han la inte krusa nån för.
Men så en dag så råkade han då ut för ett sjuhälsikes
äfventyr. Se, Nils var la ända som lite förveten af sig
ibland, det näkte han inte för, men så var detta också
alltihop, som han kunde ta sig på. Och då så ville han
la inte heller hvarken skämmas eller ta emot några
stickord, för det han hade roat sig med att dämma i bäcken
till Sjönevads ålkista för att kunna krypa ner i kistan och
känna efter, hur där var vulet en natt, när ålen gick.
Men se, vaktkarlarna där kunde la inte begripa att en
gammal karl kunde vara så förveten, att han gaf sig till
att krypa ner i en sur ålkista midt i natten bara för ro
skull. De kunde ju inte se i mörkret, att det var
Rackare-Nilsen! Utan när de trodde, att han var väl nerkommen,
så vräkte de undan dämmet, så vattnet ända forsade in i
kistan. Och då var det en Rackare, som klämde i att
hoja och ropa om hjälp för bara lifvet. Då så fingo la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>