- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1894 /
181

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad jag sett och hvad jag såg för jämt femtio år sedan, af Gustaf Schröder. Med 2 teckningar af D. Ljungdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gon sten, så det gnisslade. Gående efter ljudet träffade
jag först på en halt ko, som gick tjudrad på åkertäppan,
och därefter en half klädd kvinna. I dimman såg hon stor
ut. På knä bredvid henne låg en liten flicka och
upplockade de potatisar kvinnan hackade upp.

»God morgon!» hälsade jag.

»Gud signe,» svarade hon. »Ar det skyttar i skogen,»
tilläde hon lågmäldt och saktmodigt utan att se upp,

»Ja, så är det,?, sade jag, »och vi vill fråga er, om
vi kan få köpa oss litet potatis till frukost?»

»Ja,» svarade hon, »det får ni nog, men något till
den har jag icke.»

»Det behöfs ej heller,» sade jag vänligt och gladt;
ty jag såg att mor var sorgsen att icke kunna åstadkomma
något till; och blyg var hon äfven att ej hafva något annat
på sig än linnet och en kort kjol, ty det var en helt ung
kvinna.

Jag gick strax från henne och uppåt buskarna, där
jag hörde mjölnaren hugga så spånorna frasade i grenarna.

»Få vi potatis?» sade han.

»Ja,» sade jag, »och det såg ut att vara en hygglig
människa vi råkat på.»

»Vet spektorn hvad?» frågade han.

»Nej, hvad menar Johannes?»

»Jo, jag menar, det finns icke gudslån till mat i det
huset. Dörren till kåfven (hushållsboden) stod öppen, och
där tittade jag in. Där finns ej ett mjöldamm, ej en
mjölkskvätt eller något ätbart, och såg han hvad de ätit till
frukost? Nej, de hafva ej råd att skala potatisen här, nu
vet han det.»

Och därmed började mjölnaren hugga, tills svetten
flöt från hans panna, och jag hörde honom säga till sig
själf: »Men ved skall hon få för någon dag, ty jag
förstår nog hon är matt i armarna, Gud bättre!» Så tog han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1894/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free