Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad jag sett och hvad jag såg för jämt femtio år sedan, af Gustaf Schröder. Med 2 teckningar af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glada åt gåfvan, förstår han; men inte är det något för
vintern. Jag vånnar det varit ullstrumpor, de där äro som
af spindelväf,» sade han, sköt mössan på ena sidan och
såg på en gång nöjd och full af hin ut.
Ett par veckor därefter hade vi en förkänning af
vintern, det vill säga vi hade fått både frost och litet *snö. Nu
uppsökte mjölnaren mig. »Vill han gå till
Mangskogs-torpet i kväll?» Ja det var klart jag ville det. »Det finns
en göpa = lodjur där,» sade han.
»Hur vet Johannes det?»
»Per i Falla har varit där i går, och då har han sett
spåren »
»Har Per i Falla varit dit?»
»Ja,» sade mjölnaren, »han har varit här med mäld
och just nu rest hem. Hos honom lägga vi oss i natt;
det är ingen krok för oss som betyder något.»
Per i Falla var en skogsbonde, väl bekant med
mjölnaren och mig. Han var rolig och full af upptåg, men
en ovanligt arbetsam och skötsam karl: till honom gick
jag gärna.
»Det kunde mjölnaren gärna talt 0111 för mig,» sade
jag, »hade jag sluppit gå och kälta på honom att vi skulle
gå dit.»
»Ja, hade jag vetat det, skulle jag nog gjort det, men
jag bad Per, som ej har så långt dit, att se till dem; hvad
han gjort, visste jag icke förrän i går.»
Då vi strax före middagen dagen därpå kommo till
Mangskogstorpet, blefvo vi välkomna, och mor höll länge
i mjölnarens hand. Mig strök hon på armen och sade:
»Ja, ni båda skaffade lycka till oss, och,» tilläde hon och
visade ,på en lång räkel, som satt vid spiseln och hade en
flicka på hvart knä, »Jon kom hem i går, Gud vare lof!»
Då vi senare än vi ämnat gingo ut med hundarna,
visste vi, alt det gått bra för Jon, och sågo, huru mor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
